amandastraningolchf.blogg.se

Senast jag sprang varvet var 2010. Då var jag ca 10 kg lättare och tränade hockey regelbundet. Jag hade varit förkyld ca en vecka innan så jag var inte helt på topp. I lördags däremot var jag väl förberedd. Jag hade gärna hunnit går ner några kilo mer innan och tränat lite längre distanser, men jag var ändå föreberedd. Mitt mål i år var att slå min tid från 2010, vilket var 3h 4min. Så allt under 3 timmar skulle jag vara nöjd med. I år (2016) sprang jag in på 2h 51min, alltså 13min bättre - med andra ord: JAG ÄR SUPERNÖJD! :)

 

Jag började min träning i mars, vilket jag själv visste var alldeles för sent för att hinna bli riktigt fit inför Varvet.. Jag började gå till gymmet för att bygga upp musklerna lite och springa kortare disanser på löpbandet. Det var segt som F**. Men med en startvikt på typ 99,6 var jag inte förvånad. Det gjorde ont i knän, vader, fötter osv när jag försökte mig på jogging/springa. Så jag varvade med lite cykling. I april ändrade jag kosten till LCHF och ökade på träningen lite mer. Löpningen gick bättre och bättre och krämporna försvann. Jag gick ner några kilo till ca 93,5 men har säkert också gått upp lite i muskler. Jag blev snabbare och mer uthållig ju mer tiden gick.

 

Veckan innan Varvet höll jag nere träningen för att spara på krafterna och vila kroppen. Jag körde en 5k på onsdagen, men tog det rätt lugnt. Det var mer för att känna hur kroppen kändes och veta hur jag skulle ladda resten av veckan. Den löpturen kändes tung och seg så jag blev lite nervös inför lördagen, men försökte att tänka bort det. Jag visste ju att jag kunde gå från start om jag så ville och ändå hinna runt innan repet drogs. Jag var noga med att dricka lagom med vatten i stort sett hela veckan och höll mig för det mesta till normal LCHF dagarna innan loppet.

 

På torsdagen åkte jag ner till Göteborg så att jag kunde ta det lugnt hela fredagen, ha gott om tid att ladda och hämta ut nummerlapp och chip. Inget skulle få stressa mig inför Varvet på lördagen!

 

Jag fick en riktigt god natts sömn (kanske tack vare magnesiumtillskottet jag tog på fredagen?) och vaknade av mig själv vid 9. Frunchen var välplanerad så jag började dagen med en kopp varm mjölk med kokosfett och kakao. Låg i sängen och bara njöt av att vara så utvilad. Åkte en sväng till Allum med mamma och köpte en långarmad träningströja och en vindjacka då vädret var ganska mörkt och halvkallt. Åkte hem och åt frunch:

- 2 ägg med ca 25g smör (med extra salt på!)

- 1 ostplätt med mosad avokado och skagenröra

- 1 glas hallon/blåbär-smoothie med yoghurt och potatismjöl

- 1 glas berocca

och såklart vatten :) Jag blev riktigt mätt!

Även tiden som vi åt var planerad till 12.30 så att maten skulle hinna lägga sig lagom tills jag skulle börja springa vid 15.32. Och den tajmingen var för mig helt perfekt.

 

Efter lite krångel med kollektivtrafiken kom vi fram lite sent (mamma och pappa åkte med för att heja!) så 15.20 var jag framme i den långa toakön, men det gjorde ju också att jag inte var det minsta kissnödig under hela loppet heller eftersom jag gick PRECIS innan. Sprang bort till starten och hann precis till uppvärmningen :)

 

Starten gick och jag fick stålsätta mig för att inte haka på tempot alla andra höll, utan hålla mitt eget. Jag hade tänkt sätta på musik och runkeeper i öronen för att lättare veta hur jag låg till fart- och tidsmässigt, men glömde göra det i starten. Jag hade dock sprungit tillräckligt många gånger i vår så att jag kunde känna vilket tempo som var mitt. Jag tog det lugnt och lät mängden springa förbi. Planen var att gå i de tre jobbigaste backarna - säldammsbacken och de båda broarna. Så när jag kom till säldammsbacken började jag gå, trots att jag hade mycket krafter kvar, och passade på att sätta på musiken och runkeeper.

 

Jag höll ett jämnt tempo de första 15k och blev därefter aningen långsammare, men jag kände hur jag hade en jämn energi. Flåset hängde med hela vägen, men det var benen som inte riktigt orkade efter Götaplatsen - troligen på grund av vikten jag släpade runt på.

 

När jag kom i mål var jag trött, men inte slut. 2010 fick jag en sån dipp att jag höll på att svimma, jag mådde illa och kunde inte få i mig någonting. Jag mådde fruktansvärt helt enkelt. Ingen energi kvar alls. I lördags däremot var det bara benen som var lite trötta. Jag stretchade lite och åt upp mina fläskbitar jag hade tagit med mig (och skippade kexchokladen och bananen!). Energin kom tillbaka i ett nafs! När jag sedan kom hem tog jag mig en ordentlig saltshot (med "Annas supersalt" - en blandning av olika salter som gör att man får i sig i stort sett alla mineraler) och effekten var minst sagt märkbar. 10 gånger bättre än sportdryck eller resorb! (Jag åt självklart middag också) ;)

 

- Se till att du är ledig och kan vila dagen innan.

- Håll koll på att dricka tillräckligt mycket vatten även några dagar före loppet.

- Drick INTE sportdryckerna längs vägen!

- Ha istället med dig eget vatten med salt i, eller en liten påse med salt

- Om man vill kan man även ha lite stekt fläsk med sig (jag hade och tog en liten skiva medan jag gick upp för Götaälvbron - gav en riktigt bra boost inför Avenyn!)

- Drick vatten vid varje station, även om du inte är törstig! Du behöver inte dricka hela glaset, men någon mun vatten är alltid bra.

- Skippa kolhydraterna, de förstör bara!

- Spring för dig själv, inte för någon annan. Ha kul!

- Våga ta det lugnt, håll ditt eget tempo.

- Våga anmäla dig! Kan jag, så kan du :)

 

Yes, jag är anmäld! Är du? :)